HISTORIA

Hedehunden är namngiven efter den ort i Härjedalen där den började användas kring 1930. Går även under namnet ”Gulhund”. Kallades allra först för ”Holmshund” efter gästgivaren och storjägaren O J Holm i Hede. Han var upphovsmannen och jagade i stora delar av landet med sina gula hundar.

Ursprunget var en korsning efter vit lapphund och gråhund från Mittådalens sameby som doktor Wemer tog med sig till Hede. Denna hund – Roy – såg ut som en gråhund men var vit till färgen. Roy parades med en gråhundstik och i den kullen föddes den första riktigt gula valpen – Spring – som ägdes av skomakaren Fick i Hede. Den fick snabbt rykte i trakten som mycket bra älghund och köptes av gästgivare Holm för 300 kronor – en närmast ofattbar summa för en hund på den tiden.

När gästgivaren dog var också hedehundarna ytterst nära att dö ut. Konrad Nordström i Hede räddade den allra sista spillran och klarade med ett nödrop att hålla liv i rasen.

Nog för att det finns hundar som biter nacken av andra hundar. Men den bulldog som en slaktare i Hede ägde på 50-talet lär vara den enda hund som varit ytterst nära att ”äta upp” en hel ras.

När Konrad Nordström tog sig an hedehunden fanns bara en enda riktigt gul kvar i trakten. Den hette Tusse och parades med en god älghundstik för att föra det gula släktet vidare. Strax efter parningen kom Tusse i vägen för slaktarens bulldog och blev ihjälbiten. Men parningen hade lyckats och i den kull som så småningom föddes fanns 2 gula valpar. Det var med dessa som utgångspunkt som Konrad Nordström började sitt arbete med att på nytt bygga upp rasen och att göra den så homogen som möjligt.

Nordström åkte, i likhet med Holm, runt i landet som jagande ambassadör för de gula hundarna och många jägare blev intresserade. Rasen hålls vid liv än idag men individerna är inte många till antalet och finns i huvudsak i trakterna kring Hede.

Läs mer om Hedehunden under fliken ”ARKIV”.

Roy 1960-talet. Foto: Harry Holm